Är det något som händer så fort man är ensam med båda barnen?

Ja så fort man blir ensam med två barn så blir det katastrof efter katastrof!
Barn som ligger på marken och skriker och sparkas för att hon ej fick hitta min mobil först, sedan skrik om att hon inte får hitta ett par byxor först i sin garderob, fast hon inte ens når upp.
Sedan skall det ridas på lillasyster, stå på hennes leksaker, ta bort hennes leksaker och sedan skrika på mamma för att jag tar tillbaka dessa till lillasyster, sedan flytta runt julsaker för att lillasyster ''kan'' nå dom.
Sen hamnar lillasyster ner i split för att hon ställde sig över en annan leksak när hon skulle in och rota i en låda, sen häller Agnes ut en hel låda med leksaker fast jag varnar henne innan om att jag blir arg om hon gör något sådant, nee hon skulle bara sitta på stolen bredvid lådan, å såklart hällde hon ut allt ändå.
ÅÅÅååå,,, blir tokig.

Sen säger storasyster att lillasyster inte får leka med sina leksaker och hon skriker neeeej när jag visst säger att hon får leka med sina egna leksaker...

Hoppas denna dagen slutar väl.

Lillasyster var pigg vid fem i morse, sen vaken en timme tills hon däckade på mitt täcke, sen sov vi vidare till runt halv åtta. Hon hade även vaknat runt fem ggr denna natt och velat snutta. Har haft det så hela veckan, hoppas hon sover bättre snart, har huvudvärk varje dag pga detta.

Får bli några extra koppar kaffe med min äckliga bryggare som brygger äckligt kaffe numera, tror det är trasig. Har redan varit i kontakt med Elgiganten som sålde den till mig och fick i svar av personen i kassan att han inte jobbade här då den såldes å han inte kunde svara på frågor om produkten utan att jag skulle få lämna in den på service som kan kosta upp mot 500kr. Sen hittade han på att det skulle vara något droppstopp som saknades, fast när jag kontaktade tillverkaren så finns det ej droppstopp på min modell, uu så arg jag var härom veckan. Orkar inte ens med detta längre, så jag struntar i allt å fortsätter att dricka bläkaffe tills jag köper en ny, när jag väl har pengar över...

Agnes pratar med katten Misse

Jag står och tjuvlyssnar på Agnes lilla pratstund med våran katt Misse nu imorse:
Heeeej Misse, serdu, mina byxor, jag skall byta dom dom är för korta. Ser duuu...!!?
Sen skall jag byta byxorna, för jag skll ha kattbyxorna, sen skall jag till förskolan,, mm förskolan skall jag till idag, kommer sakna dig misse, lilla pluttan

Trött är bara förnamnet

Tur att man inte har fler än två barn, jag tar ju Julia hela nätterna, hon vaknar allt ifrån 3-6 ggr per natt och vill snutta, det blir att jag får sova en timme i sträck, ibland två. Då hinner man inte få någon djupsömn, mina ögon svider och huvudvärken sätter igång redan mitt i natten, sen blir man kissenödig också, å som inatt så kom Agnes in och skulle sova med å Julia vaknar pga detta med.
Agnes har fått vara hemma idag då hon hade feber imorse, så vi har bara pysslat hela dagen. Mysigt att bara få vara med henne ooch Julia, inte behöva dra på sig smink och känna måstet att få komma ut.

Förstår dock inte hur Julia kan vara utvilad utav detta elände heller som härjar hela nätterna, hon är ju ingen sjusovare på dagen heller.

Men som sagt det är ju bara tillfälligt, snart går hon också på förskolan å jag får sitta här själv igen.

Usch tiden går alldeles för fort, kommer ihåg hur jag längtade till de här nätterna då man fick mysa med bebis och få ''fler'' timmar på dygnet. Fast då räknade jag visst bort sömnbristen och att orkeslösheten gjorde sig påmind på dagarna, å humöret låter jag vara osagt!

Dessa nätter.. Har börjat att ligga och grubbla på onödiga saker, planera livet, framtiden mm. Svårt att somna om på nätterna pga detta, brukar tänka för mig själv sedan när jag vill somna om; Du har flera år på dig att grubbla, somna om nu!

Två Agnes citat och lite om livet just nu

Min dotter på tre år säger så roliga saker, så det blir att skriva upp hennes roliga funderingar:
-Mamma har hår på huvudet å pappa har hår på armarna

Agnes insåg att hon och lillasyster Julia på 6 mån har båda katter på tröjorna:
-Titta Julia, vi har samma tröja, katter!
Julia: -Nee, gää bäää
- Inte säga Nää, Julia, du SKALL SÄGA JAAA!!


Lite mer om mitt liv nu då
Mycket som har hänt nu sista tiden, Julia har blivit stor, ålar omkring på golvet, sätter sig upp själv, som en helt ny värld som öppnats upp för henne, nu e hon ingen bebis längre, vi kan ha mysiga stunder tillsammans å skratta åt varandra, en riktig liten gosetjej har hon blivit :D Å snart är hon sju månader, tiden går så himla snabbt.  Agnes å Julia börjar leka tillsammans å jag känner att allt inte bara är jobbigt med en bebis och en treåring som kräver uppmärksamhet, det mesta har blivit lättare.
Agnes förstår när man pratar med henne, hon kommer på egna lekar och drar med mig i dessa, eller lillasyster, Agnes älskar verkligen sin lillasyster, klappar på henne och hämtar leksaker åt henne, fast ibland är Julia lite för mycket på Agnes så Agnes blir frustrerad av att ha lillasyster klängandes på sig. Agnes är mer som mig i sättet, behöver egentid och sitta tyst och bara få pyssla lite och rensa tankarna, Agnes är i den åldern då hon behöver prata av sig om allt som försiggår, om på förskolan och om hur hon mår. Jätteviktigt för mig att få veta hur hon mår och vad som händer i hennes hjärna. Vill lära känna henne :D

Trodde aldrig att det skulle bli så bra att ha två småbarn, men det blev bättre än vad jag trott, bara att lägga övriga intressen på hyllan, får ta tag i det jag hinner när Jimmi e hemma eller när Julia sover på dagarna, det får helt enkelt bli som det blir, sålänge ingen annan klagar på mig, för då blir jag osäker och stressad igen.

Jag som person känner att jag har vuxit två meter med mina döttrar, är så otroligt stolt att ha så underbara tjejer. De driver mig framåt varje dag, så många underbara stunder som täcker över de dåliga :D

Agnes busar på förskolan

Fick höra i början av inskolningen på nya förskolan att Agnes gjort stopp i toaletten med en massa papper (hon går ej på toaletten,  har blöja). Denna incidenten hände för ca 2-3 månader sedan. Å då fick jag höra det av personalen.

Men igår satt jag å Agnes å pratade lite å så berättade hon en sak:
- Agnes spolar på toaletten. Det är jätteroligt!
-Men man får bara spola EN gång å bara när man suttit å använt toaletten, svarar jag.
-Mm , Jag gillar att ta mycket papper oxå. .... å fröken blev arg på Agnes

Busig unge vi har fått (fröknarna har nog en del att göra på förskolan)

Här kommer en till.
Vi går förbi samma lyktstolpe efter förskolan varje dag, vissa dagar tror hon att den skall trilla å slå henne i huvudet, ibland är den "trasig" för att den ej lyser men nu häromdagen sa hon:
-Mamma,den lampan får inte plats i bilen

Agnes citat nr 2

Pratade om våran katt Nero
Agnes: Neo är åtta nio år
Mamma: Nej Nero är sex år
Agnes:Nej åtta fyra sa jag
Agnes: å jag är tre år (å håller upp två fingrar)

Haha

Agnes citat alltid svar på tal

Agnes bråkade med lillasyster vid frukost(slängde över saker på hennes stol)
Mamma: kan du inte vara lite snäll idag vi behöver väl inte bråka idag?
Agnes: Men jag e ju snäll mot mig..

Agnes dagens citat

Vi gick förbi blomsterförsäljaren på torget å jag såg att hans handskrivna a4 prislapp hade flugit iväg över övergångsstället på andra sidan vägen: Vi traskade förbi å Agnes fick syn på lappen på marken:
Mamma! Titta!, Någon har tappat sin teckning!

Lite annat roligt (och gulligt enligt mig) är när jag hämtar Agnes från förskolan så får man höra ett å annat, häromdagen ville hon inte gå hem:
-Nu skall vi ta på oss å gå hem
-NEEEJ, vill inte gå hem, jag vill LEKA!
- Men du kommer ju tillbaka till förkolan imorgon
-Neeej, vill inte till förskolan imorgon!


Nu igår när jag skulle hämta henne så pratade vi lite med fröken om va de hade gjort under dagen
Fröken: Vad gjorde vi i skogen idag Agnes?
Agnes: Vi letade efter djur, men det fanns inga rådjur, bara en varg
Fröken: Kommer du ihåg vad vi plockade i skogen
Agnes: Vi plockade emmmm... pinnar å löv,
Jag: Plockade fröken några pinnar då?
Agnes: Ja, ne jo! Fröken plockade en liten pinne

Vi var på apoteket häromdagen: Vi fick en liten lång kö bakom oss iom att jag hade lite frågor. Julia vaknade till och skrek å Agnes var framme fort som attan, kikade in noga genom regnskyddet på vagnen å sa:
- Mamma, Julia har vaknat nu!
Kan säga att hela kön skrattade till bakom oss :D

Agnes gick runt en dag, å pratade om klockor, sen efter halva dagen har gått utan att vi pratade om klockor mera så kom hon på:
- Farmor har klocka hemma, på väggen! (vi har inga klockor hemma på väggen, fast hon hade uppmärksammat att farmor visst hade det)

Agnes hemma

Hämtade Agnes som vanligt igår efter förskolan, personalen tyckte att hon var dålig i magen så hon behöver vara hemma resten av veckan. som tur var kom det inget mer och jag tror det berodde på att hon varit hostig och slemmig i halsen i veckan, att det satt sig i magen. Men hemma får hon va efter vad personalen tycker.
Så det blir jag å två barn i två dagar nu framöver och har mitt boendestöd och arbetsterapeaut som kommer under dagen idag och habiliteringspersonalen som kommer imorgon. Får se om jag kommer ihåg att ens öppna dörren när de kommer, för jag kan knappt koncentrera mig på två småbarn samtidigt.
Dock tycker jag det är underbart att vara med mina barn, men oftast blir jag trött av att vara social, fast med barn är det lättare och främst när det är mina egna barn, för då är allt inte oförberett, jag kan läsa av mina barn när de är trötta och när de är hungriga och varför Agnes blir arg osv, med vuxna så går det inte att läsa av lika lätt.
Vuxna drar slutsatser innan de pratat med mig(barn pratar med mig innan de drar slutsatser).
Vuxna katigoriserar människor innan de lärt känna en (barn bryr sig inte ett skit om detta).
Vuxna har aldrig en bra anledning till att ändra sina åsikter (barn VILL kunna ändra sin åsikt, vi Vuxna som vänder och vrider barnens åsikter)

Undrar vad vi skall hitta på idag blir min första tanke nu när jag e hemma med två, vi skall i alla fall försöka hinna till mataffären för att handla lite frukt, ja det får bli dagens mål, annat tror jag inte att vi hinner heheh. Kanske en tur till lekplatsen, igår stannade vi i sandlådan nästan en timme, det var kul, jag hjälpte till att baka sandkakor och åka rutschkanan, å matade dockor med sand. Roligare att vara med Agnes nu när hon hittar på lekar. Dvs dockorna får turas om att sitta i dockvagnen, för den lilla skall bli stor å bara äta mat.

När man hamnat i en ond spiral

Dålig sömn på nätterna och envetna jobbiga tankar.
Nu kom alla känslorna tillbaka. Allt som jag har lagt på hyllan sedan innan jag fick barn. Har jag fått tillbaka mig själv nu?

Den glömska,  ointresserade, svävande i tankar-personen.

Känns som att allt just nu för tiden är svårt att ta tag i. Allt som inte har med barnen att göra dvs, så fort jag är med barnen så är jag en supermamma enligt mig själv, senast idag gick jag ut på promenad direkt efter förskolehämtning och jag hade inte ens kommit av bussen innan jag skulle till förskolan å hämta Agnes, så ingen vila där inte.
Det svåraste med hämtningen (vareviga dag) är förskolepersonalen, supertrevliga, men för mig är det svårt att "se" alla personer å så rullar tankarna: skulle jag bara hälsa på vikarien eller skall jag hälsa på alla? Kan de inte bara säga; här är ditt barn, hej då!
Det hade räckt för mig :)
Hade i så fall sparat en hel del stress för mig å oftast sitter Julia i vagnen utanför, får väl börja ta med henne in så jag slipper bli stressad av att hon väntar på oss, men tur att hon inte gallskrikit än så länge i alla fall, så himla duktig bebis :)
Fast hon har fått temperament, blir lätt frustrerad på leksaker å blir supergnällig om hon ej får sina rutiner på kvällarna :)

Jag är glad att jag har sån bra stöttning omkring mig, som hjälper mig reda ut tankar och missförstånd!

Agnes hostar

Agnes har fått hosta å utbrister:
Agnes hostade, inte på Julia, hääär borta!

Roliga agnes citat

Nu har det bubblat ur munnen på Agnes igen hihi.

Vi kom ut från affären å hon sa: NU regnar det inte, det bara droppar.

En annan dag när jag hämtat Agnes från förskolan:
Mamma, idag har vi glömt att äta maten , fröken (namn) glömde oxå äta maten å kompisarna glömde oxå äta maten.

Hon envisas att Julia skall titta på allt Agnes hittar på, som imorse. Agnes hade hängt upp en leksak på grinde. Men Julia sprang iväg i gåstolen hela tiden å Agnes hämtade Julia flera gånger; Nej Julia! Agnes har hängt en sak här till dig, nej Julia inte gå iväg, titta häääär uppe, Juuuuuliiiiaaaa.... Här borta.

Haha

Asperger, att få bekräftelse

Det viktigaste för mig just nu är att.. bekräfta min diagnos.
Eller rättare sagt få bekräftelse av andra pålästa personer.

Det finns dagar då man verkligen önskade att man vore som alla andra, men egentligen vill jag inte ändra på nånting, jag önskar hellre att andra förstod hur det står till dygnet runt i skallen på mig.

Ibland får jag höra av normala människor att, ja ibland kan det vara lite tufft, men det går över. Eller att de ber mig att inte tänka på så onödigt mycket.

Men när man får bekräftelse av andra pålästa personer som jobbar med diagnosen, eller har en anhörig med diagnosen, så känns det som en befrielse att få höra; Jag VET precis hur du har det, eller jag kan inte ens tänka mig hur svårt det måste vara för dig.

Detta är inget jag kan ändra på, tro mig jag har försökt, då har jag bara grävt mig djupare ner och till slut hamnat i en depression över alla misslyckanden i att försöka vara något jag inte är, det är väl som att en normal person skulle göra allt bak och fram och tvärt emot om hur man brukar göra, man kanske klarar av att göra sig till, att låtsas, men ingenting blir rätt.

Jag har på senare tid lärt mig att acceptera att jag ÄR annorlunda å att jag inte är som ''alla andra''.

Alla är unika!

Ladda leksaken ''Agnes citat''

Här om dagen hittade Agnes en undangömd leksak i hallgarderoben som låter mycket, hon lekte en stund och efter ett tag så kom hon åt ''av'' knappen, då sa hon att den ''funkar inte''.
Sen tog hon med sig leksaken å la tillbaka den  i hallgarderoben och utbrast: Nu mamma, måste ladda den sen funkar den, å så stängde hon dörren :D

Agnes citat

Agnes har börjat säga så roliga saker nu för tiden så nu måste dessa skrivas upp!
Vi pratade om jualfton å att Agnes skall få presenter, hon svarade:
Måste ha mycket pengar först, sen köpa presenter!

Annat citat:
Det funkar inte att va liten, Agnes e stoor nu

Agnes hittar en leksak som e Julias å pekar på en figur å säger:
Det står Julia där.. å där står Agnes nallebjörn

Imorse när Agnes kikade ut genom fönstret:
Det är ljust ute nu.. lite mörkt..

Jag hade köpt hem lite kläder till Agnes å bad henne prova lite. Hon provade en alldeles för stor klänning å jag frågar om hon vill testa en annan:
Mamma, Agnes kan inte prova kläder nu, måste leka först,  Agnes KAN ha stora tröjan, Agnes e stor nu.

Yrsel och ont :( Buhu

Är det inte ryggen som krånglar eller huvudvärk, ja då kommer det en sträckning i skuldran och stark yrsel.
Tror jag legat konstigt och sovit de senaste nätterna, har sovit oroligt då verkligheten kommit tillbaka efter Jimmis semester, nu får jag tackla vardagen för det mesta själv och såklart dyker problem efter problem upp i samband med detta.

Men som sagt en konstig sträckning i högra axeln/skuldran och jobbig yrsel som varit under hela dagen.
Tror att kanske yrseln är pga brist på sömn och stress, det är mest jobbigt då jag skall ta hand om Julia med under dagarna ibland när jag skall plocka upp henne så snurrar det, typ som att jag domnar bort lite i synen och tänkandet.
Hoppas detta är övergående.

Imorgon skall jag träffa min mammagrupp igen, så härligt. Längtar till att få komma iväg på nåt varje vecka och bara få prata bebis.

Mitt boendestöd och jag skall ta tag i smakportionerna med Julia nu denna veckan, så snabbt tiden går, vill bara att hon förblir min lilla bebis...

Helgens dop

Vi har varit på dop idag hos nära vänner
Jag var inställd på att jag skulle klara detta utan problem, mina sociala spärrar har börjat att släppa, dvs att jag har haft svårt att prata med främmande människor.
Men så fort det är mer än 2 personer som jag skall lyssna på samtidigt så blit jag helt slut i huvudet.

Vi skulle in i församlingshemmet direkt efter kyrkdopet å jag fick sätta mig ner å vila för jag var svimfärdig. Hade ju gått i tre affärer innan vi väl hade kommit fram till själva dopet å även ammat två ggr innan.

Så när vi väl fått satt oss ner och få i oss mat så kunde jag knappt fokusera ens på maten, jag slängde i mig maten för jag var utsvulten mest. Kommer nog inte ens ihåg hur en enda människa såg ut.
När jag känner mig så ofokuserad så känns det som att min kropp har "lämnat" mig å att jag får se vad min kropp gör genom mina ögon. Känner mig helt bortdomnad.

Å huvudvärken är ju såklart snart tillbaka.
Enda gången jag kan bli återfokuserad är när jag får gå på toaletten tyst och lugnt,fri från alla oljud å får se mig själv i spegeln å få tillbaka fokuset när jag får se mig själv. Jag känner mig alltid som en  annan person än vad jag ser ut som. Så jag måste tänka till min spegelbild att: det här är jag, så ser du ut Nathalie, såhär ser andra dig, dags att vara fokuserad.
Det är svårt till och med att fokusera sig på sin egna spegelbild, ännu svårare att fokusera sig på andra..

Väntar bara på dagens huvudvärk som håller på att smyga sig på. Suck..

Jag önskar att det hade synts utanpå

När man lever med en diagnos så är det svårt. Allt är bara svårt. Tänk om en vanlig människa hade fått låna min hjärna under en dag (eller testa en timme)
Jag tror att personen hade blivit tokig av alla tankar och igenomtänkande man som aspergare måste göra under en hel dag. Måste tänka på hur man trycker på datortangenter, hur man håller tandborsten när man borstar tänderna och i vilken ordning man borstar i. Man har så mycket tankar att man blir helt matt.
Å att man har en tvååring som skriker (pratar) hela dagarna gör att man inte får mer annat gjort än att låta denne bli nöjd för dagen typ. Sen efter hon lagt sig så orkar man INGENTING.
Ja som sagt om det hade setts utanpå hur man har det så hade det varit lättare för folk att förstå. Istället har jag nu på senare tid sagt till alla som jag pratar med(förskola, boendestöd, sambo etc) om hur allt känns för mig. Hur det känns när jag får en uppgift, hur det känns när jag har huvudvärk och vad som utlöser den, varför jag ibland kan dammsuga golvet 2 ggr på en dag å ändå inte lyckats tömma diskmaskinen. Så det är bra för omgivningen att få veta hur jag tänker, ibland vet jag själv inte varför jag gör som jag gör.
En daglig kamp som jag kommer klara galant en dag. :)

Stress

När jag blir stressad fungerar ingenting alls.
Jag sätter på kaffebryggaren utan vatten i å lägger osten i brödlådan.
Min hjärna slutar helt enkelt att fungera på mina dagliga rutiner.
Sen tappar jag allt tålamod och lever som i en dimma...
Men som sagt. Bara barnen får de de behöver så är jag nöjd. Hoppas att allt löser sig.

Ibland är det bara att acceptera att det är så.

Jag har ofta svårt att släppa drömmar och tankar. 

Drömmar om att få vara normal och ha ett jobb och normala bekymmer.

Men tyvärr ser inte livet för mig ut så, jag kommer alltid att behöva stöttning i ALLT jag gör. För det mesta tar emot och blir svårt och utmattande för mig, å kommer det någon som säger att jag inte gjort allt jag kunnat så säger det bara pang, då vänder jag i humöret, antingen blir jag ledsen eller så blir jag arg. Jag vet inte hur jag skall bete mig, oftast blir jag arg.

Men ibland kan andra saker som bekymrar andra människor inte bekymra mig alls, t ex att de haft en jobbig dag(kan ej föreställa mig vad en jobbig dag betyder), typ att det varit mycket att göra på jobbet,, nja det tycker jag verkar roligt att ha så mycket för sig att man inte hinner vila eller ta rast :D 

Var hellre hemma en hel dag med två barn som skriker om vartannat å ifall den ena somnar så kastar den andra runt leksaker och väcker det sovande barnet, sedan har man kommit in i en ond cirkel, å att själv få i sig mat är inget att tala om, å sen kommer sambon hem och säger att det varit jobbigt på jobbet å att han blir stressad av att han ej har hunnit kollat på tv på kvällen, nja jag sitter just nu här å vaggar en barnvagn ed en skrikande bebis med foten och har inte ens hunnit ta mig till köket på de snart två timmar vi har varit hemma, hon är inte hungrig, hon vill inte leka, hon vill bara vråååla just nu, hon passar nog på när man är ensam hemma. typiskt

PAUS...

Nu har det gått en och en halvtimme sedan jag satt vid datorn å bloggade.

Resultat: En skrikande Julia fick sättas i bärselen medans mamma gick runt och svor när hon plockade upp leksaker på golvet och satte igång middagen samtidigt som robotdammsugaren härjade runt, å såklart radion på högsta volym för att ingen skulle höra mitt gnällande.

Sedan när maten var klar så hade Julia somnat i bärselen så jag kunde lägga ner henne i vagnen så hon kunde sova en kvart så jag fick äta upp maten i alla fall.

Sedan har vi umgåtts å ammat å haft set kul så att Julia nästan fick fram ett riktigt skratt, fast nu gav jag upp kampen med skrattet för ett tag, nu sitter hon i sin gåstol å ropar på mig, Hon klarar inte en stund själv nu för tiden, roligare att vara i mammas famn..

Att vara udda

Det är svårt för andra att se att man är annorlunda.. Jag försöker ubdvika sociala situationer oftast för att alla samtal jag har med andra slutar oftast med missförstånd. Oftast förstår inte jag vad personen ens menar eller så förstår de ej mig. Så då blir jag stressad och arg och oftast arg på mig själv för att allt bara blev fel. Tur att man då har folk i sin närhet som kan hjälpa mig att förstå vad som gick fel eller vad personen menade, fast ibland förstår jag ändå inte när folk förklarar, då får vi komma fram till en annan lösning till att förklara för mig vad som gick fel, å då till slut trillar poletten ner, Aha! Jag som gick och undrade!

Oftast handlar det om missförstånd att personen inte förstått vad jag menat, å så försöker jag förklara mig och till slut ger jag upp för personen förstår ändå inte vad jag menar, då får min sambo oftast hjälpa till att reda ut saker, hjälper han mig inte med det så kan jag gå och grubbla hur länge som helst å då undrar han vad som står på att jag verkar ''konstig''.

Det är väl lätt för andra som ligger på samma tankenivå hela tiden att stå och prata om ditten och datten, men om jag helt plötsligt lägger in ett ord så snurrar hela världen runt ett varv känns det som haha.

Ja på tal om udda. Lite kul när man står och diskuterar om vad som är fint och inte fint, t ex kläder konst. Jag dras alltid till de konstigaste sakerna och mönstrerna för jag mår bra i själen om jag går runt hemma med illrött läppstift, När jag färgar håret så måste det vara det svartaste svart eller det rödaste rött. När jag klär mina barn så får det inte vara tomt på mönster, det måste vara färgglatt, för då mår jag bra! Kan till och med bli nedstämd om de ej har lite barnsliga kläder på sig. Det måste kännas rätt :D

Nu vaknade Julia, bloggar nog mer imorgon!!

Att verka dum eller smart

När man har aspergers så är ju självfallet att man upplevs annorlunda mot vanliga människor. Enligt mig själv så tycker jag mig alltid tänka rätt fast det blir alltid fel å jag får höra att nu tänker du fel nathalie. Nja slutsatsen böir oftast densamma fast jag tänker på ett annat sätt.
T ex matematik. Jag vet ej hur andra tänker i sitt huvud. Men om jag skall räkna olika tal t ex 100-72 då ser jag en etta å en massa nollor som flyter runt å sjuan å tvåan flyter runt å sätter sig å drar i ettan å nollorna så dyker en åtta upp å drar iväg nollorna å tvåan sen letar jag reda på ettan(som jag kommer ihåg som en tia) å sjuan så ser jag att tian (med hjälp av räkning på fingrarna) är 3 nummer högre än sjuan.
Då får jag fram 32. Men så stämmer det inte för man måste dra av en extra siffra för man har redan dragit lite i tian innan. Så då blir svaret 22.

Ja tänk om jag hade fått skriva hur jag tänkte på matteproven... Jag valde ibland vid såna uppgifter att bara skriva svaren. Fast min lärare ville ändå veta hur jag tänkte. Men jag sa bara att jag vet inte..

Inskolning förskola

Nu har veckan med inskolning börjat.
Agnes tar för sig mer och mer för varje dag som går.
Jag har tagit hand om inskolningen och Jimmi varit hemma med Julia (2timmar tis-ons)
Men nu imorgon skall han tillbaka till jobbet å jag skall försöka klara av resten av inskolningen denna vecka. Skall ändå bli spännande att se hur allt funkar med två barn att hålla reda på.
Men tur att man är på rätt ställe där de skall lära känna Agnes å hennes busigheter. Nu börjar hon ta för sig mera och visa både bra och dåliga sidor, känns ibland som att det är jag som förälder som uppfostrat henne fel när hon visar fel sidor, eller så känns det kanske så bara för att det är ens egna barn..

Det jobbigaste med att komma iväg med två barn är inte just det att ha med sig båda barnen ut, det är istället mer vad man behöver ta med sig till olika ställen man skall till.

Än så länge mina tankar om förskolan: Mysig, trevlig personal och att jag själv känner att jag inte längre (pga min diagnos) behöver bevisa att jag kan och är övertrevlig, och kan slappna av och bara vara, superskönt att man slipper känna stress på förskolan :D

Fysiska känslor för en aspergare

Just det här med känslor är underligt om man tänker efter. Å jag vet att jag är annorlunda med vissa känslor för jag är inte ''som alla andra''. och man måste acceptera att man ALLTID kommer att vara annorlunda.

Så nu till vissa känslor:
Jag hatar att vara utan kläder om det är bara lite kyligt, för när det blåser eller är drag så får jag ont i hela kroppen om det drar på mina armar, så då får jag nästan jämt gå med långärmat.
Jag hatar att vara blöt om händerna efter jag tvättat händerna eller tagit i en trasa. Måste torka torrt omedelbums!
Jag har svårt med ögonkontakt, mest för att jag har lättare för att tänka när jag ej ser folk i ögonen och även blir mina ögon torra på direkten känns det som när jag koncentrerar mig på andra personen i rummet, vem vet jag kanske glömmer av att blinka??

Jag hatar kyla. Går nästan året runt med sockar på, hatar den kalla toaringen på vintern (brr). Jag måste ha nästan hett vatten när jag tvättar händerna detsamma när jag duschar (utom när jag är genomsvettig på sommaren)

När någon sitter bredvid mig så blir jag så irriterad så jag vet inte vad, det är bara superjobbigt, känns som att personen vedmetet sitter ''på'' mig.

Sedan har jag även tics sedan barndomen, jag har läst nu på senare tid att det kan vara vanligt hos aspergare att ha tics, då mina tics är att de måste verkligen kännas, dvs om jag skall ha mina ögontics så måste jag blinka hårt så det nästan gör ont, för annars kan jag inte slappna av och låta ticsen vara.

Mm bananasplit

Idag har det varit en seg dag för mig. Energin å lusten till att göra något alls har varit som bortblåst.
Men tur att sambon har fått iväg hela familjen ut på promenad två gånger idag. Det hjälpte till till att få ny energi.

Denna veckan har vi börjat med potträning med Agnes å det har blivit några olyckor varje dag. Hon har gjort ner sig å själv blivit förvåbad när hon blivit nedkissad. Men nu efter ca en vecka så har hon börjat känna av när hon behöver gå på pottan. Så övning ger färdighet.  Ibland har vi frågat om hon behöver gå på pottan kanske 5-6ggr i timmen. Fast nu försöker vi lita på att hon går själv när hon behöver. Hon får ett klistermärke varje gång hon kissat på pottan. De blev gallskrik för att hon inte kunde kissa när hon satt på pottan för att hon ville verkligen ha ett klistermärke. Hon slängde sig på golvet över de jädrans klistermärkena. Fast vi gav inte med oss fast det var jobbigt.
Hon har även börjat med att skrika AAAAAAA!!! rakt ut när vi blir arg å säger till henne. Å så gör hon pruttljud med munnen.
Men hon måste få visa att hon blir arg med, fast hon beter sig väldigt dumt. 
Hon är nog inne i en fas för att checka av hur långt våra (och hennes) gränser når. Fast det är väldigt frustrerande emellanåt..
Hin har börjat bestämma precis ALLT själv, när vi skall stiga upp på morgonen, att mamma skall vara tyst, att Agnes inte gillar mat utan bara glass, att vi MÅSTE ut på promenad å inte äta frukost, att Agnes inte gillar vatten, att Agnes kan inte ta på sig strumpor själv.

Ibland kan det blir så att Agnes blir så arg att jag skrattar åt henne för hon ser så löjligt rolig ut med sina utbrott å då börjar hon skratta själv haha. Ibland har jag till och med härmat henne när hon gått runt å varit sur å göra sura gester å säga "Dumma strumpor" etc å kastat dom i golvet. Då skrattar hon istället. Gullpluttan :)

Idag har vi varit i affären å köpt glass bananer maränger (chokladsås hade vi hemma) å så gjorde vi banana split. Åå så gott det var! När jag tog kortet var sambon nästan klar med sin tallrik.. Fast jag äter suuperlångsamt när jag äter glass. Annat har jag blivit bättre på att äta snabbare på senare dar.

När jag gick i skolan så fick klasskompisarna alltid sitta kvar å vänta på att jag ätit klart för jag åt så långsamt. Äter fortfarande lite långsamt, tror det är för att jag alltid tänker efter vad på tallriken jag skall äta härnäst å viljet jag vill spara till sist å vilket jag vill blanda med annat när jag äter. Snurrigt det där. Men maten åker i alla fall ner i magen till slut. Tur att det är så gott med mat!

Har planterat äppelträd!

Igår hade plantagen 30 årsfirande i sin butik. Kvällstid var det ju såklart. Så jag å sambo å två småbarn åker till blomäffären halv tio på kvällen för att handla äppelträd :)

Det blev ett Aroma träd.
Kommer att få fina höstäpplen. Så svårt att välja sort innan man vet vad de har för sorter i affären. Men efter lite googlande så kom vi fram till att Aroma fick det bli. Så i slutet av september (kanske inte detta året) kommer det äpplen: )
Skönt att slippa springa till affären å köpa ekologiska äpplen för 50kr kg när man kan plocka gratis :)

Får hoppas på stor äppelskörd för här skall lagas äppelmos, bakas paj, göra äppelmust å äta rakt av som de är!!
Jag är nöjd med mitt fina träd som jag idag har grävt ner i jorden. Ju fler träd vi planterar desto bättre för världen. Så jag kanske kan lura i sambon om ett till träd så småningom haha....

Ta tag i saker

Jag tycker det är svårt att ta tag i vissa saker. Speciellt när jag måste tänka efter ifall jag gör bra ifrån mig, ringa telefonsamtal, skicka sms, ,mejla osv.
Tar oftast flera dagar innan (ibland veckor) jag kan ta tag i dessa saker.
Jag behöver oftast extra energi till dessa saker annars blir de inte gjorda.
Såna saker som jag måste sitta(gärna still) i lugn och ro och gärna förbereda hjärnan för ett tag innan jag skall göra dessa saker. Åh svårt att förklara, men de går ej per automatik för mig.
Fast andra saker går hur lätt som helst, att tänka ut praktiska lösningar på fysiska saker och mönster och ha bra ögonmått. Jag har lätt för visuellt seende när man bygger ihop saker att se saker som en bild i huvudet av det ''färdiga'' man bygger ihop.

Men att förstå text och få in i hjärnan vad texten betyder tar extra lång tid för mig och det blir så att det tar extra energi för mig att ta tag i sådana uppgifter.
Jag har märkt att städning är svårt, nja eller jag vet HUR man städar, men när jag väl städar så skall det bli perfekt, kan till och med vara så att jag möblerat om hela huset för att jag kommer på så mycket under tiden då jag städar, rusar en massa ideer varje gång jag gör någonting å om jag inte gör saken på en gång så blir jag stressad och mår dåligt, så då blir det istället att jag far fram som en virvelvind å sedan stupar, blir så matt av allt jag gör för det går för snabbt för min kropp som försöker hänga med hjärnan att jag inte märker att jag blir stressad och trött..

Detta är jobbigt då sambon å barnen blir drabbade för jag ibland inte orkar eller att jag tar för mycket av deras energi.
Men det är bra när jag är på energihumör, för då kan Agnes å Julia ibland följa med på långpromenad, in i affärer, gå till lekplatsen å sedan ställer jag mig å lagar pannkakor, bakar knäckebröd, å önskar att dygnet hade fler timmar för jag mår så fruktansvärt bra. Men sedan står jag där med energin utpumpad å jag bara slängt i mig något att äta bara för att man måste.

Jag tycker det är jobbigt att jag blir stressad av bara tanken på att jag måste äta mat, att det tar för mycket av min tid och energi, men man måste ju äta, det är lättare att få matlust och ro när Jimmi har semester nu å kan hjälpa till att ta fram maten, för det tar det mesta av energin, att tänka ut hur mycket som skall tas fram, å när maten är klar, måste fråga Jimmi varje gång så jag vet om jag behöver ta en frukt innan maten är klar.

Ibland kan det till och med vara så att jag inte vet om jag ens hinner  dricka kaffe på eftermiddagen för det tar för mycket energi att ens räkna ut om jag behöver byta blöjor, amma Julia, gå själv på toaletten innan jag ens kan sätta på kaffe. Jag spelar upp tusen scenarion i mitt huvud innan jag ens tar tag i saker å blir inte något som det skall i verkligheten så tar det bara en massa extra energi till att tänka om!

åå det var svårt att få in alla tankarna i text denna gången så jag glömde av att andas emellanåt haha, Så känns det även när jag skall göra alla avancerande tankesakerna jag brukar göra som tar all min energi. Nä nu måste jag sluta, måste samla energi nu.
Tack för att ni läser!

Vilken värme! Å rolig unge

Jag å sambon håller på att renovera våran inglasade altan. Har hållt på ett par veckor nu med att kitta om fönster, byta fasaden, och nu håller vi på med takbytet.
Taket har vi hållt på nu med hela veckan, tar mycket längre tid än vad man tror, man skall mäta, borra, såga, ta ner taket och sedan försöka få upp nytt tak igen.
Å ute på altanen är det som en bastu i solen i värmeböljan. Går man upp och skruvar i 2-3 skruvar så rinner bokstavligen svetten.
Jimmi har fått göra det mesta jobbet när jag varit med barnen, då passar vi på att leka med vatten å Agnes har fått skvätta vatten på mina fötter, Ibland blir det så varmt så Agnes blir helt röd i ansiktet så vi får gå in en stund på eftermiddagen och sitta framför tv:n, för solen lyser verkligen på hela dagen på våran uteplats å är man ute hela dagen så blir man trött å då är det skönt att sitta inomhus ett tag.

För Julia (blir 3 månader snart) har det varit varmt  och gnälligt de varmaste timmarna på dagarna, så hon har fått ammas lite oftare. Tur att hon sover bra på natten i alla fall.
Dock är jag själv dålig på att få i mig vätska på dagarna, jag går hellre å tar nåt å äter när jag får chansen.

Hon har sovit hela nätterna i ca 2 veckor nu!! Jag är så glad att jag själv har fått sova ut, trots att jag vaknar själv tidigt på morgonen för att gå på toaletten, tror inte min kropp vant sig med en hel natts sömn ännu efter graviditeten,

Skönt att det inte verkar vara så mycket kvar att göra på altanen, för sen skall vi bara njuta av semestern, skall bada å så har jag lovat att vi skall gå till lekplaster varje dag med Agnes, har bara varit några dagar på lekplatser än så länge.

Agnes hittar på andra små busigheter. Hon går tvärs över gångstigen å fram till grannens uteplats å hänger över staketet för att stå å snacka lite. Hon berättar högt å tydligt att hon fått ny blöja, inte en gång utan tre gånger, en gång att hon skulle byta, en gång att hon fick en ny blöja och en sista gång att hon fick en ny blöja igen.

Lilla ungen, du är så härlig, å pratar med precis ALLA som säger hej tillbaka nr du hälsar, ja visst är det roligt när folk är trevliga å hälsar tillbaka!

Tidigare idag gick jag å Agnes (å Julia i bärselen) för att hämta posten, Agnes hade med sig sin dockvagn å tre gosedjur som fick åka med i vagnen, vi stannade vid en blomma å då fick ''grisen'' smaka lite på blommorna tills han blev mätt å sedan hem igen, jag tycker det är kul att det händer saker hela dagarna å gärna roliga saker, för varför skall man annars leva för om allt bara skall vara tråkigt?
Jag känner mig lyckligt lottad att få så fina barn som kan få mig på bättre humör å ta fram mina bästa sidor!

Speeda upp och ner i diket

Jag önskar att jag kunde hålla på i min speedperiod hela tiden men det tar stopp för det mesta, inte speedet i  huvudet men det fysiska speedet.

Jag vill så gärna hänga med mitt huvud men då skulle jag nog ligga däckad för resten av livet.

Jag mår dåligt om jag inte får flyta med speedet, å när jag väl flyter med så tror folk att jag stressar för jag vill få saker gjort så himla snabbt. Men då säger tyvärr kroppen ifrån å jag blir skakig.

Men det är så skönt att ha dessa perioder för då känner jag att jag får saker gjort på dagen. Annars blir jag oftast instängd i huset och orkar inte ta tag i någonting. Då vill jag typ inte ens stiga upp ur sängen.

Fast upp måste man när man har två småbarn. Å tur det för annars skulle sängen bli mitt hem hehe.

Älskar nu när solen är framme å sommaren kommit, för då har jag mera speedperioder, för att jag måste ut med barnen, å det ger energi för resten av dagen, för då kan Agnes vara ute själv även på eftermiddagarna och leka själv så kan jag få vara lite ensam, hon klarar sig själv utmärkt kortare stunder, det är skönt när hon inte hänger och klänger på sin mamma hela dagen..

Ja slutsatsen blir att jag älskar när det händer saker hela tiden annars mår jag dåligt, Fast oftast efter mina speedperioder så kommer det oftast huvudvärk mm (Händer oftast när något annat inträffat som ej följer mina dagliga rutiner). Hoppas jag slipper huvudvärken ett tag framöver så jag kan speeda läääänge!

Vara omtyckt

Att vara tjej med aspergers är supersvårt.
Jag har alltid umgåtts med mycket äldre personer eller mycket yngre personer under hela uppväxten.
För jag tyckte alltid att de i min egen ålder alltid var annorlunda å att vi inte förstod varandra. Det var alltid lättare att prata med de äldre men lättare att leka med de yngre.
Kanske var så att de äldre tyckte att jag var en trevlig och artig tjej och att de yngre hade nån att lära sig av.
Men jag förstår ändå inte varför det inte fumgerade med jämngamla..

Jag blev ofta utfryst för jag imte hängde med i ''snacket''. Jag kände mig alltid annorlunda och hade dålig självkänsla i skolåldern. Ja vem får inte det om man blir utfryst och till och med slagen av vissa klasskompisar. Utan någon som helst anledning.
Jag tyckte ju såklart inte om dessa tjejer, jag tyckte att dom var konstiga och annorlunda, men de vågade mer än vad jag gjorde, men jag tror inte att någon var bättre än mig eller att jag var bättre än dom, det bara var så. Bara att acceptera läget.
Det svåraste tyckte jag, var när det var inbjudningar som skulle delas ut till kalas osv, jag blev ju inte bjuden, men förstår fortfarande inte varför det var så. Jag tyckte bara att dessa var dumma och ville inte ha något med de att göra längre.

Tänk om folk hade sagt rakt ut allt som jag gjorde ''fel'' så jag kunde veta detta.

Detta i slutändan resulterade till att jag började tröstäta, låsa in mig på mitt rum och började ha svårt för att äta vanlig mat.
Började få fobier etc.

Min självkänsla har varit låg hela livet sedan dess. Ingen (förutom lärarna såklart) talade om vad jag var duktig på, så jag försökte göra allt för att lärarna skulle tycka jag var duktig på alla prov och inlämningsuppgifter, detta var bara ytligt, för ingenting fastnade när jag gjorde dessa saker, jag plugagde ytligt och sedan efter proven så försvann allt. Som ett tillfälligt lagringsutrymme i hjärnan, som jag lånade under ett par timmar.
Men under lektionerna fick jag inte in någonting om det inte var praktiska saker vi gjorde. För jag var så upptagen med mina tankar och stöket i klassrummet att jag var helt slut efter 5 min i klassrummet.

Jag har nu i vuxen ålder svårt för komplimanger och att folk vill umgås med mig, Det känns konstigt enligt mig och jag vet ibland inte om folk verkligen tycker om en eller om det bara är för att dom måste.

Ny energi och knäckebrödsbak

Denna helgen har jag fått mycket gjort här hemma. Jag förslker att inte stressa så mycket nu för tiden utan tar saker som det kommer. Men kommer det något oväntat så blir jag snurrig och stressig i en period som vanligt, så jag hoppas att saker flyter på ett tag i alla fall. Jag älskar mina superperioder när jag får mycket gjort.
Idag bakade jag knäckebröd (två plåtar blev det) .
De innehåller havre och rågmjöl och fröer. Blev väldigt gott. Passar bra nu när svärmor kommer till oss i veckan. Så har man nåt extra att bjuda på :)
Julia blev serverad lite låtsasmat av Agnes idag med :)
Så kul att kunna skoja med de små när de inte vet vad som händer. Å jag försöker vara snabb med att ta kort. För annars ångrar man sig att man inte tog så mycket kort i vissa perioder när barnen var små.
Tror jag hade runt 1000kort på mobilen när jag kollade sist. Dags att rensa rent snart..

Brödbak

Ja nu blev det äntligen brödbak på mitt surdegsprojekt.
Tror jag misslyckades när jag skulle blanda degen. Blev lite väl hård deg. Men jag får väl se hur det blev nu när brödet bakat klart i ugnen.
Jag fick ha brödet inne längre än en timme, då jag tog temp på det å ville att det skulle bli mer än 98grader innertemp som jag läste nånstans.
Annars får det bli bättre nästa gång sa sambon.
Men brödet blev i alla fall superfint å deg var roligt att baka för man gjorde inte allt på en och samma dag :)
Här är bild på det fiiiiina brödet!
Återkommer inom kort om smakresultatet

Uppatering brödbak: Brödet blev gott, lite för surt för sambons smak. men saftigt och gott!!

Resan till doktorn gick bra

Resan startade imorse. Agnes skuttade av lycka när jag sa att idag skulle vi åka tåget.Tiden vi hade på oss på ,orgonen räckte precis. Jag tänkte att om Julia skulle bli hungrig igen efter morgonens amning, så skulle det inte vara hela världen om vi skulle amma igen på tåget, men det behövdes inte.
Tågresan gick bra, sedan skulle vi åka bussen mot sjukhuset och Agnes protesterade att även där skulle hon sitta på en plats i bussen. Men vi skulle inte åka så länge, å jag sa åt henne att skulle sitta fastspänd i vagnen å sitta på rumpan. Då tjöt hon.. Men hon lugnade sig efter ett tag.

Vi var framme en timme innan besöket men tog en liten promenad på 20 min och sedan mot doktorn.
Jag ammade Julia innan doktorn tog emot oss och två bajsblöjor senare var doktorn där.

Agnes fick elektroder över överkroppen och grät en skvätt när de skulle dras loss.
Men hon fick stort beröm eftersom hon låg helt still under HELA besöket när doktorn skulle undersöka henne, han sa att det är inte många 2,5 åringar som kan ligga still så länge.
Blev lite stolt där. Julia ville inte sova utan hon ville nästan fram så nära alla färgglada saker som fanns där inne så hon nästan kunde lukta å ta på allt.

Allt såg bra ut med Agnes hjärta och blåsljuden är helt ofarliga. Skönt att veta att hon är frisk :D

Hemvägen gick också bra, tog och gick från sjukhuset till centrum, för jag orkade inte vänta på första bussen. Hatar att vänta på bussar, sedan nere vid centrum gick vi en omväg för att slippa stå å vänta på hembussen.
Julia fick jag ta upp i bärselen så hon skulle bli lugn. Hon satt å log mot mig å ''pratade'' i bärselen :D
Så go liten tjej jag har fått.

Så nu är jag helt slut Puh. Agnes och Julia ligger å sover, Agnes däckade bredvid mig i soffan haha. Skönt för då får jag vila huvudet lite vid datorn.

Förresten, ni som är inne och läser, lämna gärna en kommentar! Är lite nyfiken på vilka ni är..

Jag har blivit med surdeg

Jag har för första gången i mitt liv satt en surdeg.
En rågsurdeg fick det bli. Jag tar hand om den var dag rör om och luktar till den.
Man blandade endast vatten och grovt rågmjöl sedan skall den stå i tre dagar och på den fjärde dagen skall den ha mer mjöl och stå ytterligare ett dygn. Sedan delar man upp i 10 bitar som man kan baka bröd av :D
Dessa degar fryses in för att ta fram då man vill baka surdegsbröd.
Hoppas verkligen att det blir gott bröd av dessa underliga degar.
Tycker nu att på andra dygnet (satte den i lördags) att den börjar lukta jäst. Så spännande. Men jobbigt att vänta på att den är klar. På fredag blir det baka av! Gött med bröd till helgen  :D

Så min lilla deg får stå bredvid spisen var dag så jag kan bli påmind om att komma ihåg den. Annars glömmer jag av den om jag inte får den mitt framför ansiktet flera gånger om dagen och påminner mig om att blir omrörd!

Tycker det är skönt att nu efter graviditeten att man uppskattar ett riktigt gott bröd. För alla smaksinnen blir konstiga när jag är gravid, En vanlig smörgås smakade typ bröd, märkte ingen större skillnad på vilket bröd jag åt men nu känner jag olika smaker och njuter verkligen av mat igen. Det som jag köpt på mig under graviditeten, vissa diverse grejer som hamnat i skafferiet då man haft grvidcravings, kan jag nu inte ens fatta att jag tryckte i mig som gravid, var 5 bananer om dagen verkligen gott"!?? Ne nu smakar bananer som tråkiga bananer igen. Och äpplen likaså. Tråkigt att handla frukt numera.
Blir istället mycket bak och roligare matlagning nu för tiden, då allt smakar så himla gott!!!!!

Just nu har jag fastnat för att göra soppor, grytor och baka bröd och knäckebröd nästan varje vecka. Det jobbigaste med allt är att jag vill göra så mycket men jag vet inte vart jag skall börja. Börjar jag googla recept så har jag så svårt att bestämma mig för vad jag skall laga. Då har jag helt plötsligt 10 recept som jag måste välja bland, Då blev allt helt plötsligt mycket svårare än jag trott med att komma igång med något.Blir lätt så när man väl börjat leta så blir man kräsen och till slut ger man upp för man lagt ner alldeles för mycket tid, så blir ingenting gjort istället.
Jag får lära mig att välja snabbt utan att tänka efter från och med nu. Ja lättare sagt än gjort hehe..

Nu till annat. Denna veckan är sista veckan för Agnes på förskolan, hoppas hon tar det bra när hon skall börja på en ny förskola till hösten..
Imorgon skall jag för första gången åka buss å tåg med 2 barn Puh! Ryser bara jag tänker på det. Men det går säkert bra eller så ligger jag väl och gråter i nåt hörne på bussen..
Bara båda barnen (och jag) kommer hem tillsammans i alla fall så går nog allt bra.
Agnes skall ju iväg till sjukhuset och göra ett ultraljud på hjärtat för blåsljud som ej försvinner. Hoppas bara att allt blir bra. Får jag dåliga resultat så har jag nog svårt att samla mig för att åka hem ensam med båda barnen. Får be jimmi åka å hämta mig i värsta fall.
Jaja idag skall jag skicka paket och hämta paket, för att sedan hämta på fsk och sedan gå till bvc för att ha 2 månaderskontroll på Julia. Hon blev 2 mån igår :D
Stora tjejen, hon är alltid så glad av sig å stark i benen håller man i henne försiktigt så står hon helt själv. Vilken tjej, uthållig som tusan haha

Feber

Är hemma med Agnes denna veckan för att hon har feber och hosta som aldrig ger med sig. Tredje dagen med feber nu för stackars tjejen ..
Så det blir mycket tv tittande för henne och för att sedan slockna i soffan vid ett par tillfällen.
Det svåraste är att få i henne mat. Hon äter nån macka till frukost sedan kanske några ärtor till lunch och inget eller bara smaka på pannkakor till kvällsmat.
Hoppas hon orkar när hon inte får i sig så mkt.
Ja hon börjar nog äta igen när febern försvunnit.
Hon är riktigt mysig nu när hon är sjuk. Hon vill sitta hos mig och ha en filt nästan hela dagen. Jag skriker JAA inombords, för annars får man inte ens röra henne. Nej mamma, inte klappa håret, Nej mamma inte hjälpa Agnes, Agnes kan sälv..

Agnes är lite rolig med sina uttal.
Hon kan lägga sina gosedjur i sin säng och säger till dem,
- Vänta här gosedjuren, Agnes kommer starsxk, vänta liite. snart tillbaka.
Hehe, lillgammal hon börjar bli
Jag kan ibland fråga henne när hon inte vill äta sin mat vad hon vill?
-Agnes gillar inte mat, Agnes gillar glass! Agnes älskar hallonsaft, agnes älskar jobubbssaft.

Lite svårt ät det nu när hon är sjuk. För så fort man säger emot eller när inget går som det skall för henne så gråter hon några min. Lite frustrerande när man har ett till barn att ta hand om som inte kan somna till för att storasyster vrålar av ilska..
Jaja. Världen går ju inte under i alla fall. Får hoppa att göra vissa saker som man planerat, för inget går ju att planera med en sjukling.
Vi hann i alla fall ut en halvtimme igår till en lekplats, sedan ville Agnes bara sitta bredvid mig på bänken och ''titta på''. Då gick vi hem istället, hon var nog inte så pigg som jag trodde..

Startar om varje dag

Känns som att jag varit helt slut på sistone. När jag haft mycket att göra, när min energi kännts på topp, då kör jag på så det ryker i några timmar på förmiddagen. Sen blir jag helt skakig och svag  i kroppen så måste jag sätta mig ner och vila. Känns så jobbigt att vänja sig vid nya saker nu när man inte är gravid längre. Mår ju inte bättre nu än när jag var gravid i alla fall..

I fredags var mitt boendestöd här och vi pratade lite om hur jag fungerar och det är svårt att förklara vissa saker för jag har inte tänkt till så ofta hur jag fungerar förräns nu när jag har någon jag skall förklara för hur jag fungerar.

Jag förklarade att jag nästan(typ varje) dag blir försenad till förskolelämning på morgonen. Spelar ingen roll om jag går upp tidigare. Jag ställer mig frågan var morgon. Hinner jag brygga och dricka mitt kaffe denna morgon. Vart har jag ställt kaffet nu nånstans då? Har jag nån kopp framme från förut? Nej det e ju morgon, då behöver jag en ny kopp såklart. Ja just d dottern skall ju ha macka. Har gjort kaffet ännu? Skulle jag ha kaffe idag. Jo det måste jag ju det e ju gott.
Mackorna är klara. Är kaffet klart nu då? Jo vattnet är genomrunnet.

Bara att få i mig kaffet på morgonen tar så mycket tankeenergi att jag nästan knappt får i mig frukosten. Blir att jag får äta när jag lämnat och kommit hem från förskolan. Då äter jag så mycket att jag knappast orkar lunchen ibland. För lunchen brukar jag komma ihåg att äta i tid innan jag hämtar på förskolan. Det löser sig nog. Men stressigt är det att ej ha koll på mina tider och rutiner..

Jag kom på mig själv när jag försökte förklara för mitt boendestöd hur allt fungerar. Det känns som att jag startar från noll från var dag. Inget går automatiskt för mig. Jag måste tänka till för minsta lilla.
Jag har svårt att tyda kroppens signaler. Så jag vet ej när jag blir för trött av vissa saker, det får jag istället som en smäll efteråt.

Helt plötsligt kan det vara så att jag får huvudvärk. Eller skakningar, ibland kan jag bli helt svimfärdig. Mina armar domnar lite  bort ibland.
Känner mig törstig och superhungrig precis efter jag ätit. Blir sömnig och ser suddigt när jag är bland fler än två personer samtidigt(gäller även i mataffärer och andra platser då jag måste ta in fler än ett fåtal intryck samtidigt)
Kan bli arg om jag blivit stressad av någonting jag inte hade någon aning om att jag blivit stressat av, för då reagerar min kropp utan att jag själv visste om det.

Mammas dator får vara byggkloss

Jag har märkt att min äldsta dotter är lite lik mig, dvs att se detaljer och olika mönster och att allt skall vara på rätt sätt. När hon lägger tillbaka pennor i en skål så skall alla pennor vara åt rätt håll.. I min aspergerdiagnos så är det ofta att jag faller för när saker passar ihop. Kan vara så att en låt etsar sig fast i huvudet, eller att vissa saker får stå på vissa hyllplan i köket för att det känns "rätt"
Om min dotter har bestämt sig för något på sitt sätt å jag kanske säger nej och ändrar på något så kan hon bli frustrerad och arg. Hon säger ofta åt mig hur jag skall göra. Om jag skall säga: mm va mysigt. Så måste jag blunda med ögonen samtigt annars blir hon arg.
Får se om hon slipper någon diagnos. För det e ju inte roligt att ha svårigheter genom livet.
Idag har hon varit på förskolan fast hon e lika pigg ändå här hemma. Fast inte lika frustrerad som hon brukar vara när hon har varit med mig hela dagen.
Min dator fick vara med i klossbygget idag :)

Spöregn och ryggont

Ja nu börjar det bli lite enformiga rubriker i mon blogg på sistone haha.

Men ryggontet verkar inte ge med sig och spöregnet fortsätter att komma.

Julia har börjat bli mer grinig på kvällarna, jag misstänker magknip, hon kan ju inte ens äta utan att trycka bort sig och kan ej ligga still pga att hon måste röra om hela kroppen samtidigt som hon skriker i omgångar, stackars barn med alla gaser. Igår började det vid halv sju på em och slutade inte förrän halv två på natten.. Men i morse har jag ej märkt av nånting. Vi sov med lampan på å Jimmi skulle upp vid fem nånting. Så han kommer nog vara trött idag. Å jag har inte sovit så bra heller, vaknade när han gick upp imorse och sedan varit vaken sen kl 6.. buhu.
Å så har jag svårt för att sova på dagarna, å speciellt när jag har sovit dåligt, för då går jag alltid på någon slags extraenergi hela dagen, mår fktiskt riktigt bra när jag ej fått sova if it makes sence?

Japp tillbaka till ösregnsbekymret jag har fastnat i.. Går ej att köra barnvagn utan regnbyxor på sig märkte jag idag, för det rinner regn från armarna och handtaget på barnvagnen och drippar rakt ner på mina ben. typiskt, Tur att jag inte skulle in i nån affär idag för det ser ut som om jag kissat på mig.
Eller skall jag citera en underbar kille med downs syndrom som jag stötte på på vägen till förskolan: -Vilket pissväder!!! Ja verkligen svarade jag.

Idag skall jag verkligen ta tag i mitt knäckebrödsbak efter jag ätit lite lunch. Går så fort att göra majsknäckebröd fast det skall vara i ugnen en timme, annars är det bara att koka upp vatten och blanda i ingredienserna, sen klart typ.

Köpte de fröer jag hade slut på hemma igår :D

Så note to myself, ta på regnbyxor Nathalie!

Usch för ryggvärk

Tror jag har sovit konstigt på sistone.
'har världens ryggvärk. Jobbigt när man behöver lyfta barnen nästan hela dagarna.

Har ofta somnat med Julia ammandes i sängen på kvällarna, å den ställningen är inte skön att sova i.
Jaja hoppas det går över eller inte blir värre i alla fall.

I fredags kväll somnade Julia inte förrän kl var runt ett, så jobbigt när man inte sovit bra natten innan.
Pratade med grannen morgonen efter å frågade om hon hört hennes skrik på kvällarna. Nej hon hade inte hört ett knyst. Skönt, då slipper man känna stress av att hon väcker grannen.

Idag när jag var påväg hemåt (var ute och träffade mitt boendestöd och hade med mig både Agnes och Julia) så gick vi snabbt in i mataffären och handlade lite. Agnes satt å sjöng å Julia gallskrek som vanligt när vi stod i kassakön. Jag får lyfta upp Julia och hålla henne lite sittandes på kassabänken. Å folk omkring kommenterade att: Ja det var inte så kul att handla idag. Å du ''Agnes'' är glad du i alla fall :D
Svetten rann i hela ansiktet kändes det som, men så fort vi kom ut så blev Julia tyst för att sedan fortsätta gallskrika när vi kom hem tills jag fick lägga in matvarorna och för att sedan kunna sätta mig och amma. Puh, så var jag helt slutkörd. Sedan fick jag lagat mat å nu sitter Agnes framför tvn å Julia sover i sin gunga, för jag behöver vila ryggen nu när jag har så ont.

Sedan skall vi iväg till bvc kl 15 för att sedan gå på sommarfest på Agnes förskola. Tur att Jimmi har börjat jobba tidigare på morgonen så han är hemma tidigare. Så han är nog hemma strax efter 15 :D.
Passar perfekt när man har ryggont att man har någon som kan bära barnen..

Igår bakade jag å Agnes knäckebröd nummer 2 denna veckan. Så himla kul att baka tycker jag :D
Så idag eller imorgon skall vi baka en sats knäckebröd till som jag tänkte att vi skulle ge bort när jag skall till mammagruppen på onsdag. Roligare att baka än att behöva äta upp allt hela tiden.

Idag till middan så kokade jag jättemycket färskpotatis, skall göra potatissallad av resten som vi ej åt upp. Mums!

nu är det ca 50min kvar innan vi skall på bvc å jag är så rastlös.. Ne det får bli att googla lite potatissalladsrecept så länge
HEJ

usch för ösregn

Idag har jag varit och träffat min mammagrupp, Julia höll sig sovende under nästan hela tiden så det var lungt.
Sedan bar det hemåt och laga mat, det blev grönsakssoppa å en bit halloumiost som jag stekte upp.
Agnes tyckte om soppan  med :D
Hon utbrast; Mmm, mamma soppan var jättegod! Kul att hon äter det mesta hehe.

När jag skulle hämta Agnes från förskolan så började det spöregna å blixtra å åska. Jag sprang med vagnen hem sista biten. Å Agnes sade åt mig att jag skulle springa mera när jag behövde stanna upp i en tunnel. Busunge
Agnes favorit-gosedjursgroda heter Karl-Oskar så hon trodde att det var Oskar som lät när det mullrade.

Sedan blev det att ringa å boka tid för efterkontroll hos bm. Fick tyvärr inte tid förrän i Augusti, men allt verkar gå åt det bättre hållet så det gör ingenting att vänta, mina stygn försvann härom veckan så det är skönt att slippa känna av dem.

Resten av veckan skall jag försöka ägna mig åt klädutrensning här hemma, Har ju annan kroppsform än innan graviditeten så skall bli skönt att få plats med nytt istället :D

Kan inte regnet sluta!!? Jag hatar att gå ända till förskolan i spöregn för att sedan bara springa hem.
Man blir ju bara innelåst suck..

Bra saker

Ibland får man tänka till lite om bra saker med en själv.
Får alltid höra att jag är en kärleksfull mamma trots min diagnos att jag har svårt för vissa känslor(eller svårt att sätta ord på mina känslor och ad jag känner för det mesta) Har på senare tid lärt mig varför jag får vissa känslor och när känslorna kommer, ibland kan det bli så att jag gråter utan att veta varför, eller min kropp vet varför men jag har inte hunnit med varför jag gråter om man säger så..
Jag får anstränga mig för att ta reda på varför jag är trött ibland och varför jag är arg och varför jag är stressad, svårt att förklara för vanliga personer hur det är hela tiden, att varför det gör ont när man får en kram utan att ha ställt in sig på att man skall få en kram och att det är en mysig kram. Eller när någon sitter bredvid en på bussen och har en armbåge mot mig så känns det nästan som en kniv i armen.
Har haft svårt för att duscha och tvätta mig förr i tiden för jag hatar att vara naken. Nu på senare tid har jag lärt mig att ha kortärmade tröjor hemma, fast det fortfarande känns som att drag gör ont mot kroppen.

Men nu till lite mer positiva saker.
Ja har suttit och tänkt på hur man som aspergare kan vara nyttig att ha på jobbet, nu när jag är mer medveten om min diagnos så längtar jag tills jag får jobb i framtiden.
Jag har lärt mig att acceptera att jag inte är ''medveten'' och kan hantera snabba sociala situationer utan att jag övat på exakt de situationer som uppstår. Det var därför enkelt för mig i mitt gamla jobb att stå i kassan när det handlade oftast om samma sak hela dagen igenom, men om någon stod kvar och snackade med mig så hade jag ingen koll längre, utan kände mig helt utlämnad..
Men är man bara trevlig så går det oftast bra att prata med folk, skönast när personen gått ut ur butiken..
Det som jag var duktig på när jag jobbade i butik, var uppackning och sortering och ha koll på lagret.
Jag älskar att möblera om, fylla på och sortera, å ifall folk har köpt varor så tycker jag det är superkul att se att det gått åt i hyllorna så jag kan få vara där och fylla på och göra i ordning så det ser perfekt ut haha.
Ibland går jag i mataffärerna och gör i ordning i smyg för annars stör jag mig på att det ser rörigt ut.

När jag som 14 åring praktiserade i en mataffär så kunde jag det flesta fruktkoderna mm på de 2 veckor som jag praktserade där. Har otroligt lätt för memorisering av siffror, speciellt korta koder och telefonnummer, mm.
Tycker det är superkul att ha koll på siffror och ha koll på vart touchknappar sitter på kassaapparaterna, känns som en belöning på nåt sätt när man lyckas trycka på rätt knappar så snabbt som möjligt, som ett tics ungefär hehe.

Jaja. nu har jag suttit ett tag framför datan och glömt av att äta mat som vanligt. Skriver nog snart igen :D

Lugn helg och falafelmums

I helgen har det varit lugnt. Nu när vardagen börjat när man är ensam med 2 barn så kommer tröttheten tillbaka.
Idag har vi i alla fall en del att göra. Vi har varit ute med mitt boendestöd i morse, sedan skall vi dra iväg till bvc och kolla Julia :D
Jag tycker det är skönt att ha saker att göra så jag bara slipper sitta å vänta ut tiden tills Jimmi kommer hem.

Igår gjorde jag så goda falafel morotsbullar. Supergoda blev de!!

Blir så glad när man testar nya maträtter å att de lyckas .
Receptet kommer från Hemköps senaste medlemstidning, jag tog inte så mkt morötter som skulle vara  i , å så tog jag bara hälften av kryddningen. Å persilja hade jag ingen, men jag tog fryst spenat istället.
Blev väl ca 20 bullar. Perfekt till frysen, då jag börjat att frysa in mat, har haft svårt för att göra det innan, då jag varit för stressad för att kolla efter nya matrecept. Har alltid annars ätit snabblagad mat innan...

Att ha två småbarn

Nu är min stora dotter 2,5 år och min lilla 5veckor .
Det fungerar ok med barnen trots mycket nej-sägande hela dagarna. Å samtidigt skall man amma, laga mat, hinna äta något, å andas..
Pga av min asperger så är det mycjet intryck hela dagarna å jag blir mest passiv av bebisskrik å sitta å fundera om jag är hungrig eller om jag åt för några timmar sedan. Ha koll på om jag tagit penicillintabletterna var morgon och kväll.
Jag känner mig mest trött hela dagarna. Förutom vissa dagar då jag känner mig lite stolt över att fått saker gjort.
Nu börjar man längta efter att ha ett jobb att gå till så man kan släppa hemmet för ett par timmar. Så man får ny ork att ta tag i saker hemma när man kommer hem. När jag jobbade förr så gick min energinivå upp för det mesta när jag fått vara på jobbet ett par timmar. Om inget jobbigt oväntat hände, för då kunde min energi vara i botten i flera dagar. Hände att jag inte ens lämnade hemmet på 5dagar i sträck när jag var så utmattad i huvudet.
Men nu är jag glad att jag får stöttning med min diagnos och få acceptera att de flesta dagar av mitt liv består av "syndimma", snurrighet, huvudvärk, svimningar, eller vi kanske skall kalla det överbelastning...
Det är så skönt att man har boendestöd så man känner att man får stöttning i det man gör här hemma och i min föräldraroll. Fast föräldrarollen är den jag tycker jag är bäst på (dock får ju allt annat komma åt sidan pga det..)

Flytten avklarad, nu en månad senare

Nu har vi äntligen flyttat till vårt fina radhus, flytten gick för ca en månad sedan.
Det är först nu som allt börjar komma in i nya rutiner.

Jag och mitt boendestöd har precis satt igång med mitt schema för dagarna för att jag skall komma ihåg att göra allt jag vill göra, och den bästa tiden att fixa allt på dagarna.
Känns skönt att ha någon som hjälper mig att få ner varenda detalj på papper som jag gillar, har blivit att man ändrat om på en del ideer för att de inte funkar, dvs när min dotter sover så kan jag ta disken så slipper hon sitta å vara grinig efter lunchen och bara se mig städa undan mm.

Jag har märkt detta med min autism att jag måste få försöka leva mig in i varje uppgift innan jag bestämmer mig för om jag klarar av den eller ej, dvs småsaker som att jag tar disken och rensar kattlådan när jag väl befinner mig på samma våning, annars blir det en stor omställning om jag helt plötsligt måste upp i trappan för en annan uppgift, för om jag skall tvätta på övervåningen så tar jag å dammsuger där uppe så slipper det bli mycket spring (mer spring i mitt huvud än vad det blir för benen i en sådan situation)

Så nu skall jag försöka testa hur det fungerar för mig att ha ett schema att gå efter så får jag och mitt boendestöd tillsammans reda ut o det är något som ej funkar :D

Min dotter har börjat på sin nya förskola nu sedan första mars å är nu inne på första veckan då hon blir lämnad, hon går nu tre timmar om dagen. Hon är ju redan van vid förskolemiljön sedan innan, men det har varit kämpigt då hon har gråtit då jag lämnat henne (det gjorde hon aldrig på den gamla förskolan). Hoppas hon ändrar sig snart å att hon skuttar in istället :D

Hon har även kommit in i en fas då hon verkligen får humörsvängningar och får utbrott, tror det är tröttheten efter förskolan och även hennes ålder då hon vill bestämma allt själv.
Men hon lär nog sig så småningom att det inte hjälper att skrika å gråta för minsta lilla, (usch stackars tjej, måste vara jobbigt med alla känslor som går över styr). Känns nästan som att man har en tonåring hemma som vill bestämma allt hehe.

Men denna åldersfas hon är i nu är superrolig med, hon säger roliga saker hela tiden och är uppmärksam på allt som händer runt omkring henne, Måste påpeka varenda hund vi ser, varenda fågel som flyger, när farfar skall komma på besök nästa gång och vad hon skall göra när hon kommer hem. Så mycket tankar på en och samma gång i den lilla skruttan, Min lilla mystjej, kan man vara mer stolt som mamma då man har en liten dotter som vill vara med en hela tiden?

Å nu sist till graviditeten. Är nu i v 34 så det är inte långt kvar nu. Mycket kisseri på natten och kvällarna. Lite foglossning, myrkrypningar i benen och svårt att andas när man ligger ner.
När jag har lämnat Agnes på förskolan (tar ca 13min att gå, enkelväg) Så känns det i ligamenten (under magen) när man beger sig hemåt, så hemvägen tar extra lång tid då man är så öm, å bebisen trycker oftast på för fullt så den klämmer åt någon nerv imellanåt med.. Jaja, är så glad att jag kan röra på mig i normal takt än så länge hehe, å att jag inte har så mycket mer krämpor :D Jobbigt och ömt att ta sig ur soffan å upp ur sängen på kvällarna bara, å trött är man med..

Å så känns det som att hur mycket man än äter så blir man aldrig mätt hehe.

Längtar verkligen tills bebisen kommer ut, har sorterat Agnes gamla bebiskläder idag å började typ grina för jag började längta så. Tänk vad små bebiskläder kan ta fram stora känslor hehe..

Boendestöd och barnvagn i snö..

Igår kom äntligen mitt  första dag med boendestödet igång. Känns så lätt att prata med henne, fast det tar emot att be om hjälp hela tiden då jag som person vill gärna lösa allt själv och hatar folk som klagar, så jag ville inte bli en sådan person själv. Fast jag behöver bli lite mer flexibel och be om hjälp, för jag har ju märkt att jag inte är bra på allt.

Mitt boendestöd hjälper mig med planering, skall kolla på en ny kalender i helgen för detta, skall bli spännande att bli med kalender hihi. Får se om jag klarar av att skriva upp allt i det bara. Men som sagt mitt boendestöd skall se till att jag gör detta!

Hon sa att det är supersmidigt med en kalender när barnen blir äldre, så man kommer ihåg allt, för allt kan man ju inte ha i huvudet.. Å nu i april kommer ju mitt andra barn så det blir fullt upp, kommer säkert att sova med min kalender till slut..

Mitt boendestöd kommer till mig två ggr i veckan, sen kommer en tjej till som skall börja hos mig, men hur mycket hon skall vara här vet jag ej, har inte ens träffat henne ännu, men vi får se.
Det blir nog skönt att få mycket stöttning nu i vardagen, speciellt då jag kommer att ha två barn sen.
Då kan det vara skönt att ha en utomstående som håller sig stark och pushar mig när jag känner att jag deppar ihop. Det bästa är att jag slipper gå utanför dörren när boendestödet kommer, för det värsta jag vet är att åka iväg med buss.

Snart bär även flytten iväg till Bollebygd, den 1a februari flyttar vi in, skall bli så skönt att ha gångavstånd till förskola, mataffär, affärer(garnaffär, skoaffär mm), vårdcentral, barnmorskan, tandläkaren och bibliotek. Aldrig behöva ta bussen mer för att hämta ut paket!!!!!!! Jag längtar så jag spricker nästan haha!

Sen handlar ju detta inlägget om barnvagnar i snö..
Min ena barnvagn med bra däck för snön har fått punktering, så den kan man ju inte åka med(skall laga den i helgen när vi köpt lagningsgrejer)
Så jag har fått köra våran andra vagn med världens minsta hjul, den fastnar i snön, känns som att köra en kundvagn.
En dag när jag hämtat Agnes från förskolan så var det en av mammorna från förskolan som frågade om jag behövde hjälp, nej tack, jag tar det lugnt, svarade jag, men tack ändå. Jo sa hon, tog tag i Agnes vagn och körde som en rallyförare en bit upp för mig i backen, jag som gravid hängde knappt med haha! Hon sa att hon vet hur det är med två barn (hon såg att jag var gravid)
Tack så mkt!!! Kan tillägga att jag INTE körde kundvagnsvagnbarnvagnh*lvetet nåt mer under snökaoset! Agnes har fått gå till förskolan, men det var inte så roligt, hon orkade aldrig sista biten, men idag tog jag pulkan och körde henne i istället, tog en stund innan jag kunde lugna henne med att det inte var så farligt om mamma körde försiktigt, då gick det lite bättre, hon sa inte ett knyst under hela pulkaresan. Mycket lättare med pulka tyckte jag! Får se om hon blir lika glad av att åka pulka hemåt igen hehe..