Min ork eller snarare min hjärnas ork var med mig idag.
Jag orkade plocka upp efter barnens frukost, tömma diskmaskinen och plocka i ordning lite grann innan jag lade Julia för att sova. Nu känns det skönt att jag kan ta det lite lugnt själv, med mellanmål och sitta lite vid datorn istället för att städa.
Tror min ork kom från igår å att den stannade kvar efter att boendestödet var hos mig igår och vi fixade stöket i mina köksskåp. Vi har nu gjort 4 skåp av 8 tror jag. (gör ett skåp i veckan)
Känns så skönt att få stöttning när man gör någonting så man vet att man gör ''rätt'' för annars blir saker inte gjort för min del om jag inte vet hur jag skall göra. Då ger jag upp, eller så försöker jag och så blir det stress och jag fastnar i röran istället. Under hela rensningen igår så kände jag flera gånger att jag ville ge upp för det var så himla mycket funderingar om vad som skulle slängas, vad som skulle stå vart, torka ur alla hyllor, vart all annan skit som inte skulle vara där, skulle få någon ny plats. Det där med någon ny plats fick jag mycket hjälp med märkte jag. För jag hade sparat de sakerna till sist, å då var jag trött och ville inte ens se på sakerna som skulle ha en ny plats.
Fick nästan lyfta mina tunga armar med min utbrända hjärna och flytta in de överblivna sakerna in i ett annat skåp där de passar bättre, men nu är det gjort! Å nu idag känns det MYCKET bättre när det blivit i ordning, jag tänker lite extra när jag tagit ut någonting att jag skall få tillbaka de på samma plats sen igen.
Det andra svåra var ju att VERKLIGEN tänka efter (ja nu var det ju kryddskåpet vi rensade) vart jag skulle ställa sakerna i skåpet, vilka saker som skall vara lättillgängliga och vilka som kunde ställas högre upp, jag stod länge och velade men när boendestödet var där så kändes det som att jag blev tvungen att verkligen hitta en lösning, å då blev det saker gjort, å det är skönt att bolla tankar under tiden man gör något, att ha en som verkligen lyssnar när man blir stressad och nästan ger upp hela tiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar