Idag vågar jag vara jag

Jag är inte rädd för att vara i grupp, för jag har accepterat att jag är den jag är. Är dock fortfarande nervös och orolig för nya händelser, fast nu vet jag hur man förhåller sig till människor, och de vet hur de skall förhålla sig till mig.
 Nu vågar jag ( i min grupp)prata högt , vara med, säga vad jag tycker, men BARA om jag känner att det är enkelt att prata med den personen, å jag BEHÖVER inte prata med ALLA. Å det känns ok.

Känner fortfarande att jag inte vill gå hem efter gruppen, för då är jag ensam, fast det är skönt, fast tomt bara.
Får dock mer ångest av att sitta ensam hemma, fast vara ute och inte ta hand om sig själv för att dämpa ångesten går ju inte heller i det långa loppet. Orkar inte göra någonting när jag kommer hem och är ensam.  Förstår inte vad det beror på, är det energin?  Eller är det energin som jag inte gör av med?

Märker att jag blir trött på olika sätt om jag är ute med andra eller sitter hemma själv. Det som tröttar ut mig mest är nog mycket ljud omkring mig hemma, fast då tar jag å sätter in öronproppar :D Å så vips! så har jag återfått energin :D

Märker också av att om det är tråkigt väder så sitter jag hemma och fryser och orkar inte göra någonting, behöver ha värme för att orka, eller så ser jag till att sitta i soffan med en massa filtar som jag gör nu, för annars får jag ont i kroppen och ingen energi. Usch hatar vintern å kylan. å skall man ut, ja då halkar man istället..

Blir det bättre?

Min ork är det ju inget fel på har jag märkt, så länge jag inte har problem med magen, jag har märkt att den blir kass så fort jag stressat nån dag å så mår jag dåligt ett par dagar sen blir jag som en superperson igen. jag har inte haft huvudvärk på (känns som jättelänge sist), kanske nån månad?

Jag har kommit fram till att jag behöver göra så MYCKET som  möjligt på en dag annars kraschar jag å sitter hemma och typ gråter för att jag känner mig för överstressad, å även blir jag stressad av andra människor, mest för att det inte riktigt går att prata med människor utan jag kanske bara säger ett par ord, sen vill jag vara ifred, får mest bara intrycket av att jag inte verkar vara trevlig mot andra,, fast det skall de skita i. Jag är i gruppen och jag är den jag är.
Fastän folk har högljudda påståenden i rummet bredvid. Att folk inte bara kan prata rätt ut med en, speciellt de som är minst 10 år äldre än en själv, känns bara som på dagisnivå. Lika bra att inte beblanda sig med såna människor, för då hade jag blivit helt utbränd i hjärnan av allt snicksnack bakom ryggen beteende. Jag HATAR sånt!

Jaja, var bara skönt att skriva av sig lite å påminna mig själv att jag är inte någon vara med i tjejen gänget tjej., nä fy för det.