Ja nu var det ju inte så att jag skulle till ögondoktorn, men Agnes skulle.
Men vill ändå berätta om vilken tortyr denna veckan har varit.
Det började i fredags. Jag och sambon åt av min hemlagade mat första dagen var allt ok, dagen efter åt han på jobbet å jag åt hemma, Agnes ville inte äta av maten, tur det! För på kvällen runt tio låg sambon på toaletten å sedan var det visst dags för mig att ligga där ett tag, fy fan va hemskt! Sån tur att Agnes inte åt en bit av maten, vi får hoppas att det var just den maträtten som vi åt av som vi blev dåliga av annars vet jag inte vad jag gör! (vill dock inte skriva vilken maträtt ifall nån läsare tar illa vid sig).
Men just nu känns det som att jag sanerar köket var dag med klorin mousse och vågar knappt röra maten pga att få i ev bakterier i maten.. Jag vill bara slänga all mat å börja om på nytt i kyl och frys.
Dagen efter mådde man ju inte bra alls, illamåendet hade ju blivit mildare (tror jag sov bara nån timme på hela natten) Hade ont i hela kroppen och gick inte att äta något, ja det tog väl nästan flera dagar innan man var helt återställd och kunde känna sig helt normal igen. Hoppas jag ALDRIG får uppleva det igen, fast vid tillfället så tänkte jag för mig själv; förlossningen var ju värre!
Jaja nu till andra tråkigheter, igår morse drog vi kvar lite i sängen jag å Agnes å hon är ju överallt den ungen, å tjoff sa det! Hennes nagel fastnade i mitt öga, jag drog loss henne (fy va ont det gjorde! å tårarna sprutade).
Jag hade fått ett mindre jack i ögat(regnbågshinnan), gjorde ont resten av dagen tråkigt nog, men idag är det återställt :D Ögat är självläkande och det kommer ev att kännas av var morgon tills det blivit helt läkt.
Idag var jag och min dotter hos ögonläkaren för att göra en uppföljning av tidigare besvär, hon HATAR verkligen de läkarna, hon skriker, tjuter(låter som att de misshandlar henne), sparkas och bölar. Men vi fick ju nästan tvinga henne för man fick inget stopp på henne, jaja det är min tjej det.
Å på vägen hem i bussen börjades skrikandet och bölandet och sparkandet igen, till slut fick jag sätta henne i bussätet bredvid mig (tur att det har bälten just på den bussen).
Sen lde jag märke till andra föräldrar som har sina barn i väntrummen när man själv är där med sitt barn(nu inget negativt om barnen men dock föräldrarna).
Min dotter lekte med en leksak, då skyndade sig ett äldre barn fram och ryckte åt sig leksaken, inte ett ord från barnens föräldrar. Sedan vill de att barnen skall röra på sig så föräldrarna ser till att barnen får gå runt lite, å föräldrarna springer runt å skäller på barnen non stop för att barnen går runt för mycket!!?? Barnen ville känna på dörar mm, ja vad kan hända liksom? Att dörren går sönder??
